Oj! Vilken tur att jag kikade in!

Vad bra att du mår bra nu. Det låter skönt!

Nämen...det är bara så att jag inte vill att vem som helst skall kunna regga sig, på mitt forum. Du vet...så där som det kan vara på nätet: folk hittar ett forum och så..."Yippe! Jag reggar mig!". Och de har liksom inte ens en aning om vad det handlar om. "Formulärsjukan" var det en som kallade det, såg jag en gång. Det var väl ett ganska bra ord? :D

Dessutom har jag skapat slutna delar av forumet, där jag väl skriver lite mer öppenhjärtigt, då. Nu kan jag iofs kategorisera medlemmar så att en säg nyreggad inte skulle se slutna delar förrän jag hade kategoriserat om den personen. Men det finns liksom ingen anledning att vem som helst skall kunna bli medlem - det är inte tanken med forumet. Eller forum...jag vet inte. Det här, Debatt, det är väl ett forum. Min den där YaBB-grunkan funkar väl mer som min hemsida idag, får man väl säga. Men att de som är med självklart kan kommentera det jag skriver o.s.v. Alltså en interaktiv hemsida, helt enkelt. Välkommen både att skriva egna saker och också att kommentera är du alltså självfallet.

Och DU är ju redan medlem! Tokfia! ;-) Eller har du sumpat lösen? Om du har det så skriv det här, så kan jag maila dig. Och om du tittar längst upp på forumet så finns det en text: "Logga in". Det är där du skall klicka, vettu...Likväl: om du skulle få några problem med att se slutna avd på forumet: messa på forumet. (Det skall du inte behöva få iofs.)

Vi hörs och syns...

Hej Tjejer!
Carina, har man inte tillgång till ditt Yabb forum mer?
Där står att man inte har rätt att registrera användare?

Nu mår jag bra igen.

//Frida

Hej från mig också, Frida. Vad tråkigt att du har varit sjuk och tvingats ligga på sjukhus! Hoppas iaf att du mår bättre nu.

Vi hörs.

Hej.

Frida, hoppas du mår fint igen! Trist att behöva ligga på sjukhus.
(Du hade visst glömt att trycka på "Publish" (antagligen har du bara klickat på "Post"), så ditt inlägg syntes inte förrän nu, när jag skickar upp detta)

Här har det varit stiltje ett tag, men jag vill gärna fortsätta debattera och hoppas ni också kommer igen. Det går väl i vågor, och snart nog dyker ett nytt ämne upp att engagera sig i. ;=)

Hej igen!
Nu är jag tillbaka framför datorn. Har varit sjuk ett tag och legat på sjukhus. Men nu är det bättre, och framför allt så har jag fått starta min älskade dator igen. 'ler'
Har inte orkat läsa igenom allt ni skrivit. Men ska ta mig tid till det en annan dag. Just nu springer jag upp och ner till tvättstugan. Ska iväg och simma ikväll och tänkte passa på att tvätta badkläderna nu i eftermiddag. Men så slutade den ena tvättmaskinen att fungera. Den centrifugerade inte. Så jag fick stå och vrida ut vattnet själv. Men nu ligger alltsammans i torktumlaren.

Hoppas allt är väl med er.

MVH Frida

Vad sjutton hakar händer när man skall editera? Inga svenska tecken? Hm!

Men hur som helst:

Hoppas att det framgick något så när att mitt förra inlägg inte var en invändning mot det du hade skrivit. Jag liksom bara "broderade" lite själv kring frågorna. Jag håller med dig i det du skrev. Och jag tror (under över alla under! :D) att jag förstod hur du menade. Den här gången, iaf! Hehehehe... Och då kände jag, nu, när jag läste ditt svar här, att du kanske uppfattat att jag tyckte ngt annat än det jag gjorde (och gör). Nåja...hälsa dottern, förresten. Och kolla din gästis!

Min mening med förra inlägget var, för att vara övertydlig, att det inte går att diskutera lagfrågor eller säga vad man tycker om något i den vägen, eftersom man inte tillåts ha en annan åsikt än hur lagen är skriven. Jag tycker t.ex inte det är moraliskt riktigt att någon som misshandlat en annan med yxa får endast två års fängelse, och kanske släpps efter halva tiden. Men enligt lag borde jag tycka det är helt rätt. Liksom jag borde tycka det är helt rätt att vi inte har en lag som reglerar dödshjälp.

Därför sätter vi, som du säger, punkt här.

Citat fr E-L:

"Det är inte alltid alla medborgare tycker att lagarna är moraliska. Det är ju ofta ganska svårt att döma alla över en kam, oavsett anledningarna bakom händelserna. Men om man inte gör det följer säkert en flodvåg av brottslighet, och det är nog däri dilemmat ligger. Vi måste kanske fortsätta att döma alla över en kam."

Det måste vi definitivt göra! Det är ju just det som är en stor vits och idé med att ha ett rättsväsende; att ha lagar - att alla medborgare, precis alla, utan hänsyn tagen till bakgrund, kunskaper, åsikter, värderingar...vad du vill - döms utifrån samma lagar och till samma straff för samma brott; d.s.v. (be)döms eller dras "över en och samma kam".

Det finns ett uttryck som heter "rättsignorans". Rättsignorans tolereras inte i svensk lag och vad det betyder, är att ingen människa kan undandra sig ansvar och därmed straff genom att hävda att den inte kände till vilka regler (lagar) som gäller. Det intressanta är alltså inte vad personen kände till utan vad den BORDE HA KÄNT TILL. Det är centralt. Och om man nu tillät att lagarna skulle kunna tolkas olika och leda till olika sanktioner beroende på t.ex. attityder hos den som brutit mot dem - då skulle snart totalt kaos råda. Och då vore det ju när allt kommer omkring fullständigt meningslöst att ha lagar öht.

Citat fr E-L:

"Det är på sätt och vis en utopi att få ett väl fungerande rättssystem som är moraliskt riktigt och som inte skadar någon oskyldig."

Mjae - det är ingen utopi. Du skriver "på sätt och vis" och jag vet inte riktigt vad du menar med det. Men för mig är det här lika enkelt som när vi hade diskussionen om ersättning till oskyldigt häktade: det finns en uppsättning regler och de har ingenting med "moral" i privatfallet att göra. Därmed inte sagt att vi skall ha (eller sträva efter) ett rättsväsende som inte "håller en hög moral". Men frågan blir ju vems moral som skall gälla; som skall vara den som lagarna återspeglar. Här handlar det helt enkelt om kollektiva beslut - som sedan alla får respektera. Svårare är det inte. Och där stannar också hela diskussionen. Om man ändå vill fortsätta den, så handlar det inte om att diskutera huruvida någon/några skulle kunna tänkas dömas annorlunda än andra. Det handlar isf om förändringar vi utifrån privata åsikter/värderingar önskar se i vårt rättssystem och där dessa sedan, om en majoritet fattar beslut om saken, får genomslagskraft i form av nya lagar och regler, som kommer att omfatta alla. Detta är då en politisk fråga mer än en rättslig.

Lag och moral
Det är inte alltid alla medborgare tycker att lagarna är moraliska. Det är ju ofta ganska svårt att döma alla över en kam, oavsett anledningarna bakom händelserna. Men om man inte gör det följer säkert en flodvåg av brottslighet, och det är nog däri dilemmat ligger. Vi måste kanske fortsätta att döma alla över en kam.

Människor som vill ha god moral verkar försöka ändra sina attityder för att få dem att stämma bättre med lagarna. Kanske för att själva inte verka kriminella. Ett exempel är händelsen nyligen, då en 22-årig kille hjälpte sin mamma att dö - så att säga dödshjälp, vilket ju inte är tillåtet i Sverige. Nu riskerar han - helt naturligt - att dömas för mord eller åtminstone dråp.

Om dödshjälp tycker många olika, men ingen vågar nog säga rent ut att han kunde få lägre straff för att han handlat av medkänsla, eftersom de inte har lagen på sin sida och därför skulle stödja mördare. Men många har sett sina barn eller föräldrar plågas i åratal, och själva hört dem be om hjälp att få dö.

När en handfull läsare (oj! Vilka dvärgar! ;=)) intervjuades väldigt kort om händelsen i en tidning, om ifall de tyckte 22-åringen kunde få ett sänkt straff därför att han bara ville hjälpa sin mamma (vars pappa också tyckte det var en bra handling), var det som om ingen vågade svara enligt sin egen inre moral, även om det framgick att de egentligen kunde tänka sig att det kanske var bäst för mamman. De utgick från lagen och svarade därefter. Vilket i och för sig är riktigt.

Men vad var då meningen med att fråga dem? Vi kommer aldrig att fullt ut kunna tycka öppet att något är rätt eller fel över lag i många frågor, eftersom de är för svåra att dra i detalj, över en kam.

Likadant kan det säkert vara när man som vi gjorde, diskuterar skadestånd. ;=) Ibland får man helt enkelt inte ihop ekvationerna, för det är inte fysiskt möjligt att acceptera alla tänkbara fall såsom lagen tycker att de ska tolkas. Det är på sätt och vis en utopi att få ett väl fungerande rättssystem som är moraliskt riktigt och som inte skadar någon oskyldig. Det enklaste vore kanske att ändra lagarna mer på detaljnivå, så att de bättre passar in på varje specifikt fall...?